
ABENDPHANTASIE
© Tolkning och kommentarer Erich Schwandt
AFTONFANTASI
Stilla i skuggan framför sin stuga sitter
Plöjarn, ser förnöjsam på röken från härden.
Gästvänligt tonar för vandraren
Aftonklockan i den fridfulla byn.
Väl vänder nu skepparna hemåt också,
I fjärran städer, muntert förklingar torgets
Myller och glam; i en stilla berså
Väntar festmåltiden på vännerna.
Vart ska jag gå? Här lever de dödliga
Av lön och arbete; växlande möda och ro
Ger livet glädje; så varför är det
Aldrig i mitt bröst den inte sover, taggen?
På aftonhimlen slår en vår ut i blom;
Otaliga rosor blommar, det verkar lugnt i
Den gyllne världen; o tag mig dit,
Ni purpurmoln! och måtte därovan
Min nöd och lust i ljus och luft förrinna! –
Men som skrämd av en dåraktig önskan flyr
Magin; mörkret faller och ensam
Är jag, som alltid, kvar under himlen –
Kom nu då, milda slummer! för mycket begär
Hjärtat; men till slut, Ungdom! falnar din glöd,
Du din rastlösa, svärmiska du!
Fridfull och glad blir sedan ålderns höst.
ABENDPHANTASIE – AFTONFANTASI
Kommentarer och ordförklaringar
Kommentarer:
Den alkaiska strofen är en fyrradig orimmad strof som består av två 11-staviga rader följda av en 9- och en 10-stavig versrad. Versfoten:
- ’ - ’ - ’ - - ’ - ’
- ’ - ’ - ’ - - ’ - ’
- ’ - ’ - ’ - ’ -
’ - - ’ - - ’ -’ -
ger dock möjlighet till varierande lösningar när den överförs till vers. Den har använts ofta av Klopstock (1724–1803) och Friedrich Hölderlin i dennes tidiga oden.
Här kombineras det traditionella versmåttet, ett lån från antiken, också med ett medvetet bruk av uddrim, allitterationer och inrim, assonanser, ett lån från de poetiska kraven i den nordiska traditionen som också blivit återupptäckt i den tiden. De två första stroferna återges nedan:
Vor seiner Hütte ruhig im Schatten sizt
Der Pflüger, dem Genügsamen raucht sein Heerd.
Gastfreundlich tönt dem Wanderer im
Friedlichen Dorfe die Abendglocke
Wohl kehren izt die Schiffer zum Hafen auch,
In fernen Städten, fröhlich verrauscht des Markts
Geschäfft´ger Lärm; in stiller Laube
Glänzt das gesellige Mahl den Freunden.
Väsljuden i den andra strofen beskriver livet och rörelsen i fjärran städer men går över i en tonande dominant i den fjärde raden. Den expressionistiska skildringen, som inte är skriven inför motivet, får i översättningen en lugnare ton, där det ensamma jaget låter tankarna glida från sina minnen av stadslivet till drömmen om väntande vänner.
Abendphantasie skrevs 1799, under Hölderlins första vistelse i Homburg som varade 1798 – 1800. I september 1798 hade han fått lämna sin plats hos bankirfamiljen Gontard men fortsatte att träffa Susette G. i hemlighet. Han skrev färdig andra delen av romanen ”Hyperion” under hösten och tog 1799 itu med arbetet på tragedin ”Der Tod des Empedokles” som inte fullbordades. Hölderlin arbetar samtidigt vidare på en rad studier av den poetiska skapelseprocessen som ”Über den Unterschied der Dichtarten” och”Wechsel der Töne”, som inte var direkt avsedda för publicering men dock sätter sin prägel på genomföringen av Abendphantasie.
Odet tilltalar vår förförståelse och tillhör de oftast citerade och tonsatta dikterna. Det betyder att vi uppfattar den som en sammanhängande helhet. Vi ”vet” och ”känner” spontant att det den säger är sant också i vår samtid. Slutet om ålderdomen är ingen överraskning för oss.
Lämnar vi ytnivån och går tillbaka till Hölderlins egen samtid möter vi den bittra insikten om hur de heroiska förhoppningarna om en republikansk framtid slutade i ett blodigt skräckvälde i Frankrike. Den svärmiska revolutionen var nödvändig för att göra slut på det gamla, men det krävs eftertanke och besinning för att skapa ett hållbart och balanserat nytt samhälle.
Det historiska ögonblicket var över, och sett ur det perspektivet blir slutraderna nästan ironiska: snart blir republikanernas hopp Napoleon kejsare, den gamla lagen blir avlöst av Code Napoléon (1804). 1807 kommer Fichtes tal till den tyska nationen som upplyfter den till ett folk där ”den som inte arbetar inte heller skall äta”, en filosofi som Hölderlin var den förste att motsätta sig med all sin kraft innan han gick in sin ålderdom som skulle vara resten av livet.
Ordförklaringar:
[des Markts] / Geschäftt´ger Lärm – ”myller och glam” är ett lån från Per Hallström (En skälmroman …). Med det flyttas inrimmet på ”ä” till nästa rad (”väntar” – ”vännerna”) och ersätts här av av l-ljuden i ”myller” och ”glam” och ”stilla”. Alternativet ”liv och rörelse” brister i rytmen, medan ”stim och stoj” liksom ”skrål och skrän” i mitt tycke låter för aggressivt.
Purpurwolken – purpurmoln är en metafor som återkommer i tolfte strofen i det hymniska fragmentet ”Das Nächste Beste”. Purpur är vårens och kärlekens färg. Så har också Ovidius beskrivit amor purpureus – ”purpurfärgad kärlek” i sin samling Amores (II: 1:34)
dann – i den sista raden: Friedlich und heiter ist dann das Alter antyder – trots allt – ingen uppgivenhet, flykt eller fullbordan utan en längtan efter en ny vår som är trygg och lugn. Slutraden hålls samman av halvassonansen heiter —Alter men präglas också av vokalernas glidning från friedlich und heiter ist till dann das Alter. Kvar i översättningen är en splittrad assonans på konsonanterna ”d” och ”l”.